SURREALIST LEE MILLER
Vissa människor tycks leva flera och mångfacetterade liv under sin existens. Lee Miller (1907-1977), surrealistfotograf, krigskorrespondent, modell och gourmetkock, var onekligen en av dem.
I utställningen på Dunkers visas Lee Millers fotografiska perspektiv och hennes nära samröre med surrealiströrelsen och fotografen Man Ray på 1930-talet. Även hennes betydelsefulla insatser som ackrediterad krigsfotograf och korrespondent under andra världskriget ges en fördjupning. Befrielsen av Paris, den tyska flygraiden över London under Blitzen, de distinkta fotodokumentationerna av upplevelserna i koncentrationslägren Buchenwald och Dachau. Utställningen visar 102 fotografier liksom personliga ägodelar som tillhört Lee Miller; hennes kameror, skrivmaskin, handskrivna brev med mera.
Elizabeth ”Lee” Miller föddes I Poughkeepsie, New York, 1907. Hennes far var en hängiven amatörfotograf och introducerade henne tidigt för baskunskaperna i det fotografiska hantverket via sin Kodak Brownie. Hon levde ett på flera vis priviligierat familjeliv tillsammans med sina syskon och föräldrar. Lee Millers barndom skulle dock tidigt komma att traumatiseras när hon som sjuåring blev våldtagen av en bekant till familjen och hennes utblick mot omvärlden radikalt förändrades.
Lee Miller började arbeta som surrealistfotograf i Paris i slutet av 1920-talet genom samarbetet med Man Ray och den spirande surrealiströrelse som startat via André Bretons surrealistiska manifest 1924. Tillsammans med Man Ray arbetade och umgicks hon med andra betydelsefulla konstnärliga influenser vid denna tid – Pablo Picasso, René Magritte, Juan Miro, George Braque med flera. Lee Miller intresserade sig för alternativa visuella uttryck, ställde skärpan på detaljer och experimenterade med metoder som till exempel solarisation.
I början av 1940-talet flyttade Lee Miller till London för att arbeta som fotograf för brittiska Vogue. Hon rörde sig runt i Europa med de amerikanska trupperna och fogade nu också skriftliga rapporter av sina iakttagelser till bilderna. Hennes dokumentationer avvek från andra fotografers återgivningar av kriget och dess förödelse. Där andra fotografer undvek direkt konfrontation av skräcken i koncentrationslägren genom betraktelse på avstånd, gick Lee Miller helt nära. Hennes dokumentationer var direkta och hade avsikten att skaka om världen.
Efter kriget flyttade Lee Miller till landsbygden i Sussex med sin man Roland Penrose, surrealistkonstnär och konstsamlare. Här bodde hon till sin död 1977. Samma år fann Lee Millers son Antony Penrose oväntat en gömd fotografisk skatt när han vid en inventering på vinden av huset i Sussex hittade ett arkiv på över 60.000 bilder och negativ tagna av Lee Miller. Ur detta arkiv är utställningens 102 fotografier valda.
Utställningen är ett samarbete med Lee Millers son Antony Penrose, sondotter Ami Bouhassane, Lee Miller Archives och Dunkers kulturhus.