Rörelsefröjden och rytmen i blodet Geord Lagerstedt Teckningsmuseet i Laholm

aktuellt 384


GEORG LAGERSTEDT – RÖRELSEFRÖJDEN OCH RYTMEN I BLODET

TECKNINGSMUSEET

2 FEB–19 MAJ 2019

FRITT INTRÄDE

I den svenska pressens historia kommer Lagerstedt alltid att behålla sin rang­ställning såsom en av våra dagars yppersta tidningstecknare, en raffinerad artist med en ganska enastående förmåga att karaktärisera figurer i rörelse och att fånga doften av olika miljöer.
Gustaf Näsström, 1952

UNIK SAMLING
För hundra år sedan var dagstidningarna det viktigaste nyhetsmediet. När första världskriget var över fanns det 235 tidningar i Sverige. Respekten för det som var tryckt var enorm, men medarbetarna oftast anonyma. Det fanns inga bild-bylines. Journalisterna skrev under signatur. På 1920-talet kom ljudfilmen och de första reguljära radiosändningarna. Det skulle dröja trettio år innan TV-sändningarna kom igång. Georg Lagerstedt (1892–1982) hade större delen av sin karriär däremellan. Som ledande tecknare på landets största tidning, Stockholms-Tidningen, var han en celebritet. Hans signatur var ”Lager”.

År 2007 tog Teckningsmuseet emot en stor donation – 3234 teckningar av Georg Lagerstedt. Samlingen är unik. Inte bara för att Georg Lagerstedt saknas i exempelvis Pressarkivets tidningstecknarsamling på Riksarkivet (115 tecknare) – trots att han under ett halvsekel hörde till landets främsta tidningstecknare. Samlingens särart ligger i mångfalden. Alla teckningar är naturligtvis inte lika bra, även om det inte finns någon som är direkt dålig – han förlorade aldrig proportioner eller perspektiv – men mångfalden utgör en kvalitet i sig. Man kan jämföra med dagboksanteckningar. Det är en typ av samling som i stort sett bara återfinns på museer tillägnade enskilda upphovsmän.

FÖRSTA SEPARATUTSTÄLLNINGEN
Våren 2019 öppnar Teckningsmuseet för första gången en separatutställning med Georg Lagerstedt. Vi har många gånger haft anledning att visa enstaka teckningar och även lånat ut teckningar till andra utställare, och samlingen har ställts ut i annan regi – på Ljungby bibliotek 1992 och Millesgården på Lidingö 2003 – men det är först nu som vi har glädjen att spegla helheten. Vi har fått hjälp av Andreas Berg, professor i illustration på Kunsthøgskolen i Oslo, med att sätta Georg Lagerstedt och hans verk i ett historiskt sammanhang. Georg Lagerstedts barn och barnbarn har också varit mycket hjälpsamma vid produktionen.

TECKNINGAR FRÅN ÅR 1900
Den tidigaste teckningen i samlingen är daterad 1900 och den sista 1976. På äldre dagar avbildade han helst landskap och växter, men i ungdomen var det annorlunda. Han föddes samma år som Friluftsfrämjandet grundades och den första fotbollsmatchen i Sverige spelades. Ungefär samtidigt började celluloid användas som bärare av fotografisk emulsion, vilket är själva förutsättningen för såväl den rörliga filmen som för småbildskameran. Han växte upp parallellt med den svenska idrottsrörelsen och bensinmotorns utveckling. Han älskade fart och rörelse.

SMÅLÄNNING I SJÄL OCH HJÄRTA
Georg Lagerstedt var smålänning i själ och hjärta, född i Agunnaryd och student i Växjö – i samma klass som författaren Pär Lagerkvist. Han studerade konst på Valand i Göteborg och hos Ernst Goldsmidt i Köpenhamn. Redan som student utvecklade han färdigheter som gjorde att han kunde hävda sig i de främsta skämttidningarna, Hasse Zetterströms Söndags-Nisse och Albert Engströms Strix. 1910-talet var skämttidningarnas tid. Han publicerade sig också i den kulturradikala Naggen redigerad av Erik Lindorm och i Ragnvald Blix’ skandinaviska Exlex.

BERÖMD FÖR SINA SPORT- OCH IDROTTSTECKNINGAR
Georg Lagerstedt gjorde sig ett namn som reportagetecknare innan fotografiet slog igenom. Samtiden var särskilt imponerad av hans förmåga att skildra idrott och sport. Han älskade fart och rörelse och började teckna med reservoarpenna för att maximera sin rörlighet. Han utvecklade en helt egen art av tidningsteckning – som en annan känd tecknare senare gjorde till sin och fick äran för. När stilen blev den gängse hade han redan lämnat tidningstecknandet. Sporttecknandet lade han också bakom sig när det mer började handla om att avbilda idrottsmännens utseende än deras atletiska prestationer.

Av en fotograf fordras att vara på rätt plats vid rätt ögonblick – eller ännu mer avgränsat under bråkdelen av en sekund. För att skapa en känsla av ögonblicklighet gör tecknaren i praktiken det motsatta – lägger ner en massa tid. Det kräver en helt annan sinnesnärvaro. Georg Lagerstedt ägde den och blev en mästare i disciplinen. Förmodligen åskådliggjorde han mer i sina teckningar än han hade kunnat redogöra för med ord. Den som tittar närmare på hans teckningar kan drabbas av en svindlande känsla av att ha varit på den plats som skildras och upplevt den givna situationen.

RÖRELSE OCH DANS
Det sägs att Georg Lagerstedt började teckna med reservoarpenna under jakt, för att hinna med. En jaktkamrat minns honom som en god skytt men menar att han älskade djuren mer än jakten. En särskild förkärlek hade han för rävar, på grund av deras rörelsemönster. Han tecknade sekvenser av rävarnas smygande och travande för att greppa helheten. På samma sätt tecknade han hästar i rörelse och människor som dansar – ett annat favoritmotiv. Det finns teckningar av dans från alla tider i samlingen.

Läs mer om det pedagogiska programmet för utställningen








2019-04-16